Anställdas kunskaper
Start Uppåt Claes Nordlöf Kontakt Länkar

 

 

Anställdas kunskaper, idéer, förslag och arbetsresultat – vem förfogar över dem? Några kortfattade översiktliga huvudpunkter

 I vår teknik- och serviceorienterade ekonomi har humankapitalet, särskilt nyckelpersoner som innehar stor kunskap och idéer om ett företags produkter och tjänster, många gånger ett större värde än företagets fasta tillgångar. Detta gäller inte minst IT-företagen. Idag är viktiga frågor vem som förfogar över kunskapen, idén, förslaget och arbetsresultatet. I vissa fall är det arbetsgivaren, i andra arbetstagaren och ibland båda.

 Normalt tillhör arbetsresultatet arbetsgivaren. Arbetstagaren kompenseras för sin arbetsinsats genom lön och andra anställningsförmåner. Omfattas arbetsresultatet av en upphovsrätt gäller andra regler. Upphovsrätten tillhör först alltid arbetstagaren. Idag är arbetsgivarens förvärvsmöjligheter av anställdas upphovsrätt, med undantag för datorprogram, inte reglerat i lag.

 Arbetstagares upphovsrätt

Arbetstagares datorprogram tillhör normalt arbetsgivaren. Det följer av 40 a § upphovsrättslagen. Om inget har avtalats framgår av bestämmelsen att arbetstagares datorprogram som producerats i anställningen tillhör arbetsgivaren. För andra upphovsrättsliga verk ska däremot 40 a § upphovsrättslagen inte gälla som vägledning, utan omfattningen av arbetsgivarens förvärv beror istället på vad som avtalats. Om avtal saknas, kan övergången av upphovsrätten bli beroende av arbetstagarens handlande, anställningsförhållandets art och branschens allmänna villkor. Det är arbetsgivaren som ska bevisa att övergång av upphovsrätten har skett.

 Är inget uttryckligen avtalat finns en allmän tolkningsprincip (tumregel) för att bestämma arbetsgivarens förvärv. Enligt tumregeln får arbetsgivaren en viss begränsad användningsrätt till anställdas upphovsrätt. Det är en användning i arbetsgivarens normala verksamhet och endast för sådana ändamål som kan förutses när upphovsrätten kom till. Den del av upphovsrätten som arbetsgivaren inte förvärvar får arbetstagaren i princip använda själv. Däremot kan annan lagstiftning, t.ex. den om företagshemligheter, hindra arbetstagarens användning av sin kvarvarande upphovsrätt.

 Arbetsgivarens företagshemligheter

Företagshemligheter är enligt lag sådan information om arbetsgivarens verksamhet som arbetsgivaren håller hemlig och som kan skada företaget. Företagshemligheterna är ofta resultatet av anställdas kunskaper, idéer etc. Det kan röra sig om ritningar, modeller, affärsidéer, marknadsundersökningar, marknadsplanering, prissättningskalkyler och kundregister. Kunskap om ett visst affärsförhållande kan också vara en företagshemlighet. Har däremot arbetsgivaren inte hållit informationen hemlig på ett sådant sätt som lagen kräver, är det inte en företagshemlighet.

 En lojalitetsplikt

Under anställningen gäller också en allmän arbetsrättlig lojalitetsplikt. Det betyder att den anställde har viss tystnadsplikt. Tystnadsplikten följer av lojalitetsplikten som är en del av anställningsavtalet. Det är därför inte ett rättsligt krav att tystnadsplikten är uttryckligen inskriven i avtalet. För att understryka vikten av skyldigheten kan det dock vara en fördel att uttryckligen avtala om tystnadsplikten i det enskilda avtalet. Ett brott mot tystnadsplikten kan innebära att arbetstagaren blir skyldig att ersätta den skada som uppkommer. Uppsägning och avskedande kan också bli aktuella.

 Lojalitetsplikten varar lika länge som anställningsförhållandet. När anställningen upphör, upphör också arbetstagarens tystnadsplikt med några mycket begränsade undantag. Arbetsgivaren kan dock avtala om en tystnadsplikt efter anställningens upphörande. Ett avtal om tystnadsplikt innebär däremot inte ett förbud att konkurrera. Den anställde är fri att konkurrera med sin tidigare arbetsgivare, om inte något annat har avtalats. Avtal om förbud att konkurrera med arbetsgivaren sedan anställningen upphört är i princip tillåtna men den anställdes åtagande att inte konkurrerat får inte sträcka sin längre än vad som kan anses skäligt.

 Claes Nordlöf           Sanna Wolk

 


Copyright © 2007 Juristfirman Claes Nordlöf HB